Trassliga ord....

Träningskit. Ja ibland är fan träning skit. Men nu var det faktiskt inte det som avsågs, utan snarare att jag läste det i en annons som gjorde reklam för tränings KIT. Igen svengelskan 1 - svenskan 0.
Men det är snarare missuppfattningen, eller.........fan.

Äh, det här blev skit. Jag tyckte det bara var kul med ordet tränings SKIT (jag la till ett s) Skit ska skit ha och det här blev skit. Jag ska till sats och träna min skit kit.
Och på temat ska jag runda av med ett ord jag inte tror har används på JKBA, men bara så ni vet så horar jag ur och gör det enbart för att glädja en vän för jag tycker inte själv att det är ett dugg roligt..........
bajs!

Mini-amerika.

Roberts coffee, Coffee house by George, 50% sale, bananas are for monkeys, nice price.......och så fortsätter det.
Allt fler saker börjar få en engelsk klang och det stör mig.

Nu låter det här kanske som den största dubbelmoralen of the century eftersom jag är väldigt USA-influerad och det är inte helt ovanligt att jag slänger in ett "fuck it" eller annat engelskt uttryck. Skillnaden är att jag gör det spontant, medans de som använder dessa uttryck gör det medvetet.
Det känns beklämmande att vi inte kan nyttja det svenska språket och behålla våra egna uttryck.
Fördelen kan argumenteras att folk tvingas lära sig engelska och det skapar ett flerspråkigt folk. Dock tror jag inte dessa få ord och uttryck kommer höja språkmedveten nämnvärt.
Du får kalla mig bakåtsträvare om du vill, men för mig handlar det om att värna om det egna språket. Det är vår identitet, vår prägel.

Så stödj ditt lokala Café och handla på rea. Varför?
Because you're worth it......

Förvåningen har inget slut

Det har postats länkar tidigare. Klipp och lite musik. Men jag har ju missat en oerhört viktig del. Här kommer två bra länkar för er som tappat fantasin inför lördag kvällen.
Håll till godo.

http://www.fyllo.net/?page=1

http://www.cocktailguiden.com/

Sova sova, säng säng säng......

Minns att det här är en sång/barnvisa/visa från ett TV program och det är ju något vi gör ca 1/3 av vårat liv.

Därför är det viktigt att platsen vi gör det i är en rofylld och skön sådan plats. Jag går i köpatankar på en ny säng och har börjat förkovra mig i den dunfyllda värld och låt mig säga så här, det är en djungel.
Madrasser, stommar, hårdhet, gavlar.....ja det är galet.
Vad hände med att bara köpa en säng - punkt?

Ge mig en stor blodig stek

I samband med en ickerelevant företeelse kom jag att tänka på 2 personer i min släkt som är vegetarianer. Den ena ideologisk och den andra av hälsoskäl.
Båda äter i och för sig fisk och mjölkprodukter vilket betyder att de är....vegoetaraner? Ärligt talat finns det få saker jag bryr mig mindre om än särskiljningen mellan vegetarianer, veganer och allt vad det nu heter. Min uppfattning är dock att det oftare är vegetarianer (det blir typbestämmelsen from nu) försöker påtvinga sin ideologi på mig.
Djurens rätt att leva, kött är mord, bla, bla, bla.

Basal kostlära är att kroppen behöver vissa ämnen för att fungera. Och för att få i oss det måste vi äta animaliska produkter.
Ok, det GÅR att äta substitut, men det är inte så jag vill leva mitt liv. Jag vill kunna äta normalt och bara för att jag har ett val att inte göra det betyder inte att jag måste det.
-Även morötter skriker när dem dras ur marken.

Ok, lite barnsligt, men jag var tvungen att få med den.

Men det är något konstigt med det. Vi kan förfäras över hur noshörningen Nelson dör, eller att en låda med 3 kattungar hittas utan ägare. Men när det DÖR människor i parti och minut går det förbi som en ljummen fis i ett välventilerat rum och det är sånt hyckleri.
Jag ska inte säga att jag är mycket bättre, men jag hycklar inte och hävdar mig själv vara en sann humanist eller räddare av världen bara för att jag går med i Facebookgruppen "röd tröja för munkarna i Burma" eller ger 100 kr till Unicef.

Det får mig att tänka på en diskussion som uppstod med en kollega för några år sedan efter en jobbfest då det varit översvämning i Zimbabwe tror jag det var. Jag yppade då min ståndpunkt att inte ge till någon hjälporganisation då den insikt jag fått i dem är att procenten av det jag ger som renderar i faktiskt hjälp är knappt tvåsiffrigt i procent och att det finns så många olika bistånd att jag inte kan säga vad som är den mest rättfärdigade.
Mitt svar gjorde min kollega mäkta upprörd, så till den milda grad att han vid bardisken högt och tydligt börjar kalla mig för brunskjorta (referens till Nazister) och människohatare bland annat för att sedan storma ut.

Med hatt i hand fick jag dock en ursäkt dagen efter, men det var en motvillig sådan som mer var ett spel för galleriet då han hade ambitioner att slicka sig....förlåt, klättra, uppåt. Huruvida personen fortfarande är en kollega förtäljer inte historien. Men när jag ser honom minns jag dock alltid vem han är och vad han står för. Liksom vilken svag och falsk människa han egentligen är.

Så om vi ska summera det så är jag en människohatare som inte bryr mig om någon annan än mig själv och definitivt inte djurens rätt.
Har jag förverkat min rätt att leva till och med?

Slutspel

I lördags drog slutspelet i NBA igång om du missat det. Mitt kära Lakers spelade på söndagen och matchen visades på TV4 sport. Det blev en högklassig match där Pau Gasol och inte Kobe Bryant visade vägen.
Igår var det också spel, men då 3 mot 3 på KFUM.

Lite få spelare, men det blev ändå bra spel. Det var en sån träning där allt började grymt bra. Allt görs under kontroll och de flesta beslut blir rätt. Men allt eftersom blir det mer vatten än vin och med avgörande matchen vid 7-7 ligger laget under med 7-9.
Då läser yours truely försvaret rätt två gånger i rad då weak side försvararen fuskar av sin spelare på pick and rollen och jag hittar spelaren som är fri för att han fuskar två gånger. Enkelt sagt, jag läste spelet rätt och vi vann.

På cykeln på vägen hem jämförde jag kvällens träning med slutspelet och hur det handlar om att man justerar sitt spel i slutspelet. För mig själv drog jag en liten paralell till kvällens träning.....en väldigt liten, men kände mig ändå rätt nöjd. Jag var......glad.

Jag ville säga att det låter konstigt, men efter att ha pratat med flera vänner så kan jag kreditera uppsvinget i humör till att solen visat sig de senaste dagarna. Rätt många har haft en humör dip och det är de 5 månaderna av mörker som är boven i dramat. Det känns dock som att dvalan är över och snart blir det rosé i solen igen efter en skön dag av basket, bad och sol.

Sedan en sjuk grej. Igår gjorde jag rent en lampknapp (torkade med trasa) och kände mig oerhört nöjd med mig själv. Galet...........

Offentlig ursäkt

Jag vill bara be om ursäkt till alla blonda tjejer med stora bröst. Det var inte min avsikt att förlöjliga er eller att förstöra erat privatliv. Jag gillar er fortfarande och om ni går dejtlösa den närmaste framtiden så lovar jag att ordna det och jag kan till och med erbjuda mig att ställa upp.

Sen vill jag passa på att be om ursäkt till alla politiker, alkolister, överviktiga, skit viktiga och konsumenter. Det var inte min mening att håna er. Jag lovar att framöver göra allt i min makt för att se till att ni får leva i en trygg och lycklig tillvaro där ni slipper spott och spe.

Och om inte det duger? Well fuck you then you goat penis sucking mother fuckers!!!!!!
Eller som Kjell Bergqvist sa i Bästa sommaren:
-Dig har jag hellar aldrig gillat din jävel, jag ska begrava dig levande.

Till sist, varför är det fint av någon på en hög post att ta tid för sig själv och ta en time out om de är utbrända, medans det är oansvarigt och fult av en vanlig person att inte kunna hantera sitt alkoholintag så att det inte påverkar jobbet?
Bara en tanke.......

Jag och min skruvade hjärna.

Jag skrev att allt jag kommer på att skriva känns som deja vú. Men i det här fallet är det en medveten handling eftersom den här låten ligger så klockrent etta på min lista över mest spelade låtar på min iPod. Jag lägger bara länken här eftersom mitt estetiska sinne inte vill ta ifrån denna bloggen dess thunder genom en stor bild mitt i den. Det här blir mer en "his mind poured out on paper" grej, men det är väl då som veritas visar sitt skygga ansikte.

Det är kemiskt bevisat att det är en ämnesbrist som gör dig bakfull och oavsett hur många cola du dricker eller pizzor du äter så består den i viss form. Det är därför jag försöker undvika att fatta beslut "dagen efter". De brukar generellt vara impuls beslut frammanade av ångest eller viljan att reda ut något. Ironin i det hela är att summan blir något sämre än utgångsläget så därför gör jag det jag är bäst på.....ingenting.
En icke-aktion är också en handling.

Sedan måste jag bara med full kraft sparka in en öppen dörr. Men det går så jävla stick i stäv med borgarnas politik när Kristina Axén-Olin avgår för att "priset är för högt" och det är rätt för familjen.
-Nu får jag den tid för oss som vi så väl behöver".

Hur många "vanliga" människor har inte alkoholproblem men måste ändå jobba när måndagen kommer? Dubbelmoralen är så överväldigande att det gör mig förbannad. Gör som jag säger, inte som jag gör-mentaliteten är en sån örfil i ansiktet på svenskarna och det förstärker bara min känsla att borgarna är hycklande svin.
Med det har jag inte sagt att det röda blocket sitter på höga häster och aldrig gör fel, men det är definitivt the lesser of two evils.
Det skulle vara intressant att se vilket avgångsvederlag hon får och hur länge det löper.
Den lilla kommunisten i mig fick lite syre där - tack.

Och för att varva ner och lägga ett positivt skimmer över tillvaron ska jag säga att jag älskar Filip just nu. Varför? Jo, därför att han bringade den goda nyheten att han har mitt vita Kobe Bryant linne som jag glömde i hallen för ett tag sen. Just nu får han bli pappa till mina barn om han vill.

En lite intressant sak hände idag när jag skrev på msn. Jag kom på mig själv när jag berättade för en vän vad gårdagen renderade i. Inget speciellt, bara en återspegling. Men när jag talade med en annan vän utelämnade jag detaljerna då det hade känts som skryt att berätta samma sak.
Alltså, samma ord, men två olika tolkningar......food for thought.

Till sist, om det var oklart eller rådde några tvivel om det.......

JAG KAN FARMOR/TREA/SMEKA/DRICKA/HOPPA OCH BLOGGA........ALLA!!!!!




......om det var oklar.

Är du du? Är jag jag?

Vet inte om jag börjar bli galen, eller om det verkligen är så att jag varit det hela tiden, men det känns som att jag har skrivit allt när jag kommer på något att plita ner här. Deja vú....galet.

Mitt dilemma är att jag inte kan vara JAG med en person just nu och det stör mig. Det är inte så att vi är ovänner, absolut inte, men jag är tvungen att gå emot mina naturliga instinkter vilket gör det lite.....krystat för min del. It's like a staring contest between two kids from the old neighbourhood......and I can't speak first.

Det är alltid intressant när man nämner personer ur verkliga livet i ett sammanhang. Oavsett om det nämns namn eller inte så kanske någon tar illa vid sig för att de känner igen sig eller om man är nyfiken på vem det kan vara.
Att ha sitt namn på internet är lite obehagligt för vissa. Speciellt om man har ett ovanligt namn eller om det är ett forum med olika människor.
Comfort zones är väl det jag kan relatera till. Det var dels ett begrepp som nämndes när jag var säljare, men det används också i basket.

Vad det avser är alltså ett tillstånd då en person får agera som den vill och känner sig trygg....nästan hemma. Men kommer vi utanför dem blir vi ofta defensiva och osäkra.
Så om någon känner sig stött eller utpekad här så kan jag bara säga att det är med flit! Det är DIG jag är ute efter. Hela världen kommer snart känna till dig och vad du har gjort.

Fan, sorry Ma....eeeh, jag menar du som gillar fotboll. Ironi funkar inte i text.

Feta kossor ska ha spö.....

Jag gillar att börja med en ögonöppnare. Uttrycket är lösryckt ur en fylledialog/samtal för länge sedan men kontentan är oförståelsen över hur man kan låta sig bli överviktig/grovt överviktig.
Villigt erkänner jag att min förståelse för detta var, låt oss säga, marginell för några år sedan. Men med jordsnurren (ville bara bli lite Bullen) kommer också insikt. Allt är inte svart och vitt.
Dels baseras det på att jag alltid varit väldigt aktiv och inte förstår varför man inte vill gå ut och spela/göra något.
Sedan har jag inte sett eller viljat se det psykologiska i det hela. Inte förrän jag drog på mig fysiska skador som hindrade mig från detta och renderade i att jag låg hemma och tyckte synd om mig själv och löste det genom att äta nachos, dricka cola och bara glo förstod jag mer.

Det fick mig också att uppskatta sinnesfrid på ett annat sätt. Att vara nöjd med sig själv och med livet är mer viktigt än om du lever upp till Calvin Kleins ideal. Samma sak gäller också anorexia. Jag förstår/förstod inte varför man slutar äta? Det är basic, något man gör.....som att andas.

Ett intressant faktum är hur de två sidorna av spektrumet betraktas. En person med anorexi är det något fel på och det är modeindustrins och världens krav på perfektion som får dessa personer att inte äta.
Men när det gäller överviktiga så är det något man inte kan hjälpa. Men om du tittar på dem som är med i tex "Du är vad du äter" är det inte konstigt varför de blivit överviktiga. Sen är min åsikt att det de försöker göra i det programmet är fel. Att helomvända någon från att äta hamburgare och pizza till sjögräs och råris är snudd på omöjligt. Att lägga om sin kost är en process i olika steg. Börja med fullkornspasta och substitut för läsk/kaffe. Sen tar man det därifårn.
Det skulle vara kul att se statistik på hur många av dem som är med i programmet som gagnas av det. Men det är det det handlar om hela tiden - att gå NER i vikt.

Hur många löpsedlar har inte tryckts där någon beskriver hur de gått ner en massa eller hur vi ska göra för att gå ner i vikt? Vart är alla de moralkärringarna som gnäller på H&M reklamen här som tar undernärda i försvar? Hur kul kan det vara att se dessa löpsedlar när man är 165 och väger 35 kilo?
Men det är en skrämmande skärskådning av vårat samhälle i västvärlden och det summeras i ett ord - konsumtion.

En TV som är 3 år gammal, fungerar utmärkt, men har inte den senaste whatever-funktionen slängs helt sonika för att en ny skall köpas in. Och det är bara ett exempel.
Överkonsumtionen börjar ta sådana proportioner att det är snudd på löjligt. Exemplen är flera, men summan densamma. Vi håller på att såga av den gren vi sitter på.......och istället för att hålla i oss i trädstammen så behåller vi det krampaktiga taget om vår kaffe latte samtidigt som handsfree'n på mobilen blinkar för ett inkommande samtal.

We are not what was intended........

Jag gillar låten och titeln.......

Det började med en kall öl

Fan, en kall öl samtidigt som en varm dusch avnjuts efter ett träningspass är fan mer pornografiskt och erotiskt än en smäcker madam som tvålar in sig i samma dusch. Så till vida att hon inte heter blond, korkad och med stora bröst. För vem vill ha den dialog med någon där ord med fler än två stavelser nyttjas? Asså, liksom, bah och meh är fullgoda kommunikationsord som räcker lång väg. Vad har det cerebrala med något att göra? Bara hon kan sitta på White room med sjysst push-up och se ointresserad ut så är hon perfekt.

För det är ju så vi vill ha våra kvinnor.....enligt kvinnor alltså. Men jag uppskattar denna gest av övriga kvinnor att bestämma detta faktum åt oss fjärtande och rapande amöbor som nätt och jämnt får på oss strumporna på morgonen. Vad skulle vi vara utan er kvinnor?
Jo, vi skulle vara en lycklig skara som sprang runt och dunkade varandra i ryggen efter ett snyggt mål eller när vi lyckades träffa ett löv med en spottloska. Vi skulle lämnade toasitsen uppe utan att tänka att nu kommer väl nån jävla feminist-murra och gnäller på hur det är en medveten patriarkistisk handling för att kuva kvinnan.
Vi skulle slänga oss ut på dansgolvet utan eftertanke på hur vi såg ut och vem som såg oss. Det skulle DEFINITIVT inte föras nån debatt om en reklam som visar lite bar hud är sexistisk och uppfattas stötande för feta tjejer bara för att personen på bilden inte är det.

Men egentligen, vem vill ha det så? Är det verkligen kul? Nej, absolut inte. Jag vill återigen tacka rimmet och resonens patentinnehavare för att jag inte snurrar ur kontroll och gör massa pinsamma saker.

Eller som Arne Anka sa:
-Varje gång en man gör det han EGENTLIGEN vill så kommer en kvinna och säger till honom att skärpa sig.

Min helgedom

Jag vet inte om det kommit med i de sista inläggen (en del saker stannar vid utkast), men det har gått lite på tomgång den senaste tiden. Geisten och glädjen har uteblivit. Varför? Livet antar jag. Psykoanalysen tar vi en annan gång.

Jag har däremot en helgedom som är min och bara min. När jag kliver ut på planen, får munhuggas lite, hitta den där smörpassen eller bara regna treor som de var lay-ups, då kan inget röra mig. Glädjen precis innan, under och efter att ha spelat basket är ohotad. Allt runt omkring blir trivialt och inte en enda tanke ägnas åt något annat än just den där bollen. Det har gått lite knackigt de två senaste träningarna, men idag lossnade det och trots några individuella misstag är det skönt att gå därifrån med några game-winner treor, bra passar och solidt försvar som även erkändes av lagkamraterna.

Kvällen har avrundats med en enkel, men ack så delikat kvällsmåltid och nu är jag så där skönt trött och sängen kallar.
Blev lite dagbokskänsla över det, men jag hoppas känslan och sinnesfriden lyser igenom och överlyser detta faktum.

Sommar

Den senaste tiden har jag börjat våga hoppas på en bra sommar. Det föranleds av att jag hittade lite bilder i datorn som jag fluktade på med lite skön sommarmusik och en öl i handen för några dagar sen.
Men det är verkligen "A tale of two cities".

Ena sommaren var förra årets och bilderna är ifrån Gotland i slutet av juli där vi alltså sitter i långbyxor, långärmade tröjor......ja till och med filtar!! Va fan, ska det vara på det viset??!!

Sedan kommer det bilder från Fredhällsklipporna där det är hawaiishorts, solglasögon och en vad jag minns hyfsat kall Lapin som avbildas.

Så för att parra in solen tar jag fram en gammal trotjänare. De senaste åren har det under sommaren funnits vissa, vad ska vi säga, visdomsord som definierar sommaren. Jag fick inget vidare gehör för "less is more", men jag vidhåller att det var definieringen av den sommaren.
Så som det heter, without further a do, här kommer årets ord och det är faktiskt en jubilar som har grävts fram...........

"No is not an option"

Dessa enkla ord yppades över en ospecificerad resa som placerade två herrar på fel sida av en ö, dock mycket målmedvetna och med en beslutsamhet sällan skådad.
Så med en gin&juice i handen och 2pacs röst som förströelse yppades orden i grym samstämmighet:
-No is not an option.

Och mycket riktigt var det inte ett alternativ. Down, but not out så gör herrarna det bästa av situationen samma kväll och underhåller diverse sällskap under kvällen för att dagen därpå efter lite dividerande med någon akterseglad reseledare fixa biffen. Dagen startar på betydligt bättre humör med lite basket som förspel och en snabb dusch som sedemera visade sig överflödig då språngmarchen till bussen drog upp svettnivån till status quo. Väl på bussen med samma förströelse som dagen innan är humöret rakt motsatt från gårdagen och efter vissa besvär med att hitta hotellet anländer the dudes och livar upp stämningen. Sen då? Ja resten är en omage till dekadensen, det stora blå och "don't get mad - get even".

Sommar 2008, låt mig få återuppleva en sådan sommar till.

No is not an option.

Sudoku

Jag är galet förtjust, snudd på manisk när det gäller detta sifferpussel. Det var när jag jobbade som säljer som en kollega visade det för mig och sen dess har jag varit såld.
Det är nog logiken och att det är just siffror som lockar mig. När jag var som "värst" tror jag att jag löste 4-5 st. om dagen. Jag DRÖMDE till och med om det.
Och inte för att skryta (ok, lite då) så kör jag på de svåraste eller näst svåraste. Att lösa de enklaste är för mig numera som att ändra svårighetsgraden på ett TV-spel från "pro" till "nybörjare". Det är nästan irriterande att lösa dessa och om det görs så är det enbart i ett syfte att döda lite tid i väntan på ett tåg eller dylikt.

Så om du har några minuter över, testa. Det är rätt kul.

Jävla youtube

Börjar bli lite mer videoblogg av det här, men va fan. Jag garvade högt när jag såg denna första gången....och andra....och tredje.