När jag är på dåligt humör sätter jag på det här klippet

Minspelet på killen i lila är heeeelt obetalbart!!!!
Var e Simon???!!

Spela forget me nots (korta tankar)

Det var många veckor sen jag åt pizza. Det är inte något jag gått in för att göra, det har bara blivit så.

John Legends "Ordinary people" och Eminems "Stan" är två låtar som jag nog aldrig kommer tröttna på. Så grymt bra bägge två och påminner mig om 2 speciella tillfällen.

Jag avskyr att misslyckas mer än vad jag avskyr att förlora.

Jag lyssnar på musik ca 2 timmar om dagen, 3-4 om jag tränar.

Fick jag en önskan vet jag exakt vad jag vill ha.

Om jag ser bilder eller filmklipp från Santa Monica och piren där blir jag nostalgisk. Home away from home.

Jag har totalt varit på IKEA 3 gånger i mitt vuxna liv.

För nån månad sen fick jag ett nattligt SMS som läste "Spela forget me nots". Jag har fortfarande inte frågat min vän vad han menade.

Att hamna i ett läge där allt jag kan göra endast försämrar en situation är en av de mest frustrerande sitserna jag vet. I'm a do-er, not a talker (nå väl)

Broccoli, blomkål, bläckfisk, brysselkål och ansjovis avskyr jag. Och ja, jag har "försökt" äta det, men icke.

Jag minns fortfarande en komplimang jag gav 2002 eftersom tjejen jag gav den till blev så uppriktigt glad.

Posterboy för den tragiska generationen

Äh, det blir bara massa dravel om money, booze n hoes, so what's the point? Ni har ju ändå hört det förut så att fortsätta ner för den vägen känns lika nyskapande som att skriva en kokbok. Det sjuka är att det fortfarande skrivs kokböcker med beskrivningar på hur man gör pasta och köttfärssås, så jag borde kanske förkovra mig lite i ovanstående ämne ändå?

Veni, vidi, vici..........med viss modifikation på vici om vi säger så. Allt handlar om definitioner och eftersom det är min textrad och min historia så var det en KLOCKREN vici, he he. Förneka allt tills det finns bevis, när det finns bevis, skyll på någon annan.
Tidslinjen är dock lite, ska vi säga, ofullständig, men va fan, att minnas sina synder är som att spara en gammal bokhylla. Visst, det kan vara bra, men oftast står de bara och samlar damm till ingen nytta.

Kulan är framme, men utan tillbehör......vi avvaktar och ger nästa helg ett nytt försök.
Once more into the breach dear frineds. (W.Churchill)

Brev till HTF

Bakgrund: Efter att ha begärt utträde i mitten av mars, har jag äntligen fått svar via mail att det tar YTTERLIGARE 1,5 månad att träda ut. Under tiden får jag samtal, mail och brev om fördelarna med att vara med i facket. Nu har jag ledsnat.

"Hur det kan ta 1,5 månad att hantera detta är för mig helt obegripligt. Jag kan inte säga att ert agerande gjort mig mer positivt inställd till fackföreningar som mer och mer börjar likna fanatiska kultgrupper. Ni verkar inte accepterara min önskan om utträde utan gång på gång får jag information som börjar gränsa till indoktrinering. Jag är vid mina sinnens fulla bruk och mitt beslut är klart, var god respektera detta.

I och med mitt utträde vill jag också ha bekräftat att samtliga fakturor rivs och att eventuella påminnelser stoppas. Gör rätt för er på en punkt i alla fall för att åtminstonde på en punkt göra rätt för er i detta debacel."

Vi kanske är förlorade ändå?

De tysta orden

-Hur gick det i helgen?
-Jag kom trea.
-I hela Sverige?
-Ja.
-Ok, inte illa.

Om du sa dessa ord till J-O Waldner som vunnit allt och fortfarande är bland de bästa i Sverige så är de hyfsat rätt. Men ofta använder vi de orden även med våra vänner. Men de flesta av oss känner inte världsmästare, utan vi är vanliga amatörer. Häng kvar, förklaring kommer.

Det är just orden "ok, inte illa" som jag vill beröra. Ofta säger vi det när någon har gjort något väldigt bra, snudd på enastående. Varför säger vi inte något i stil med "fan vad bra, kul för dig" istället?
Ja, dels beror det väl på Jantelagen.
(Snabbt sidospår. Nej, vi har inte patent på att vara avundsjuka och missunsamma i Sverige. Det finns i hela världen, men vi ser som vanligt ner på oss själva och tycker vi är sämre än resten av världen.)
Sen beror det också på att vi är egenkära och ofta har svårt att låta samtalsämnet beröra någon annan under en längre tid. Jag garanterar att meningen efter "ok, inte illa" var:
-Vet du vad jag gjorde igår?

Exemplet är just vad det är, ett exempel. Men ofta glömmer vi att ge andra människor ärlig beröm. Det behöver inte vara något stordåd, det kan tom vara en vardagshändelse men ett positivt ord är ändå på sin plats.
Jag kan bara tala för mig själv, men att få beröm och några uppmuntrande ord kan verkligen räcka en lång bit. Jag vågar tom påstå att det kan ändra en hel dag.

Så nästa gång någon berättar om eller gör något bra, tig inte bort det eller byt samtalsämne. Bekräfta detta med några uppmuntrande ord, jag lovar att det kommer uppskattas oerhört.

Som vanligt är det inte killen i filmen som har skrivit brevet

Hej Bullen.

Jag är en kille på 15 år som har ett ganska normalt liv. Jag bor en bit utanför Stockholm och ska snart börja gymnasiet. Men nyligen så hände det en sak som radikalt ändrade mitt liv.

Hela livet har jag haft svårt att lita på folk och hela tiden är människor oärliga och ljuger. Både min mamma och min pappa var otrogna mot varandra långt innan de separerade. Jag visste om bådas svek men sa inget till någon av dem. Det har varit en ledstjärna för alla vuxna jag träffat. Alla ljuger.

Men så började jag spela fotboll när jag var 11 och allt ändrade sig. Tränaren var en person som verkligen brydde sig om alla, hjälpe dem som var lite sämre och om han kunde hjälpa någon så gjorde han det. Han har flera gånger hjälpt mig i skolan, lärt mig värdet av att vara ärlig och varit den enda vuxna personen jag litat på de senaste åren.

Han har även tagit hem laget till sig för att grilla. Vi har haft en fantastisk stämning även om vi inte lyckades vinna hela cupen, så gick det bättre och bättre.
Det har till och med så bra att vi i år skulle åka utomlands på turnering.

Men förra veckan kom chocken. Vi hade haft träning som vanligt, men halvvägs hem kom jag på att jag glömt mina fotbollsskor i omklädningsrummet. Jag sprang tillbaka och vid omklädningsrummet såg jag att även klubbrummet var tänt. Skorna var kvar och på väg förbi klubbrummet tänkte jag kolla vem som var där.
Men precis innan jag stack in näsan genom dörren hörde jag ett samtal som fick nackhåren att resa sig.
Det var min tränare som pratade med någon om att fejka ett inbrott i klubblokalen och ta vår reskassa till turneringen, ungefär 55000 kr.

Först trodde jag det var ett skämt, men jag vågade inte gå in utan sprang direkt hem.
En vecka senare kommer vår tränare med sorgsen min och meddelar att reskassan är borta. Någon hade brutit sig in klubblokalen sa han.

Jag trodde verkligen att det här var en person som trodde på ärlighet och moral, men även han visade sig vara en simpel tjuv. Jag vet inte riktigt vad jag ska tro eller vem som skulle tro på mig om jag berättade vad jag hört.
Det som känns mest bittert är dock att den personen som jag verkligen trodde stod upp för samma saker som jag, visade sig vara som alla andra i slutändan.
Vad ska jag göra?

/bolltrollaren

Red-anm: Nu snackar vi inte om räkor (se repmånad)

Vill jag ha en pizza med extra svårmod varje gång beställer jag det

Det har ju nu gått ett tag sen de första trevande orden skrevs i bloggen. Sedan dess har jag nog kammat av allt mellan himmel och jord....eller åtminstonde mellan Fältan och Humlan.

Under tiden har jag stött på vänner och kollegor som också gör detsamma. Flera av dem har jag dock tagit bort från mina browserfavoriter eftersom jag efter tionde gången av "Åh vad mitt liv är värdelöst" eller "Idag hoppade min hund Pepe på en gul gatsten" ledsnat på att läsa samma sak om och om igen.
Omväxling förnöjer och visst har väl jag också någon röd tråd, dock ej exakt samma ämne hela tiden. Men när allt kretsar kring samma sak hela tiden blir det rätt tradigt att läsa om det.
Ett undantag är mina vänner på http://www.soullounge.blogspot.com som skriver om musik. Det är dock nya låtar som presenteras, dvs nya ämnen.

Jag vill här bara klargöra att alla självklart har rätt att skriva om vad de vill. Men om din blogg inte är mångfasetterad har du med största sannolikhet förlorat en läsare. Å andra sidan kanske jag förlorat än fler genom denna observation? Men å andra sidan kanske någon uppskattar min ärlighet och utvecklar sin blogg.
Ärlighet varar längst, men jag tror jag portionerar ut den i för stora tuggor ibland. Får hoppas att denna är någorlunda lättsmält.

Keep on blogging in the "free" world!!

Sola och grilla.....men inte för nära grillen på bilen tack.

Först det tråkiga från helgen som gått. Vid 2 olika tillfällen, men på samma dag då jag cyklat rakt fram på en stor gata i Stockholm kommer det en bil i hög fart och tvärnitar inför en vänstersväng in i min körbana med ca 1 meter till godo. (högerregeln alltså)
Första gången blev en "va fan" och sen fortsatte turen.
Den andra skedde i korsningen Odengatan-Sveavägen där jag kommer från Odenplan. För er som kan Stockholm så förstår ni att jag ligger på hög växel i ca 50 knyck. Jag skrek rakt ut och sekunderna efter var riktigt skakiga.
En sak är säker i alla fall och det är att jag inte vill dö.
Så om du ser en silverfärgad Porsche, modell äldre, sparka på den och pys däcken.

Utöver dessa incidenter så har det varit en fantastisk helg. Det har inte varit någon större omväxling förutom sällskapet och vägen till båten.
Båten i fråga har äntrats med kall dryck (fre+lör öl, sön saft) och njutningen i solen har varit total.
Kronan på verket var den grillade middagen igår bestående av utskuren biff, tzatsiki, grillad tomat och pommes. Sååååååå jävla bra.
Underhållningen stod Fredrik och Tomas för med anekdoter från lördagens utsvävningar.

Så det stående receptet för en bra helg än så länge är:
*Kall dryck, företrädesvis öl
*Sol och värme
*Trevligt sällskap
*Boken "Världens bästa citit"
*En grill

Så enkelt, men ändå så svårt. Slutar med de citaten jag minns:

-Att träta med en kvinna är som att läsa en tidning i en storm.
FJODOR DOSTOJEVSKI

-Det är gött att leva, för då får en si hur det går.
Okänd svensk, men säkert smålänning

-Varje gång en kvinna tänker någorlunda snabbt så kallas det intuition.
Okänd

Lycka! Å, det är lätt. Det är bara god hälsa och dåligt minne.
ERNEST HEMMINGWAY

Be careful

Be careful what you wish for.......you just might get it.

Läs "the scientist"-bloggen innan du läser det här

Jo, det var ju så att jag började orera om lite allt möjligt för ett tag sen. (läs 10-50 min sen....not sure)
Tyvärr kan jag inte göra det som Max brukar säga till att jag borde göra - släpp det.

Jag vill nog mest perpetuate (vet inte det svenska ordet, men det betyder föra vidare, hålla vid liv, låta fortgå) min otillfredställdhet med att fått höra att jag verkar/är tillknäppt om mitt privatliv.
För vissa är det den naturligaste saken i världen att prata om hur deras förhållanden är, men för mig är det inte lika lätt.
Många vill alltid avlasta sig själva och sitt eget ansvar genom att säga att det beror på en utblivnade far.

Skeptisk by nature som jag är, så tror jag inte på Occam's razor (vet inte hur jag länkar ordet så jag lägger till länken rakt av)

http://en.wikipedia.org/wiki/Occam

dvs, jag tror inte på den lättaste lösningen bara för att den finns där. Tyvärr vill nog min far tro det, vad än det är som har gått fel enligt honom.
Jag tror nog mest att det handlar om evolution.

Fan, när jag var 20 och trodde jag hade stenkoll på allt så var jag ändå en novis pga den enkla anledningen att jag trodde att jag visste allt och inte lyssnade på någon annan.
Det om något är det största misstaget en person kan göra, dvs att inte lyssna på andra och tro sig själv vara allsmäktig.
Jag har på senare tid lyssnat på min far och tagit till mig det han sagt......dock med en nypa salt.

För mig har det också varit stigen till en lite högre nivå, genom att inte tro mig själv vara högst på skalan, utan att ha hittat en viss ödmjukhet gentemot......det mesta faktiskt.
Där vill jag dock tro att min nya livsglöd och glädje kommer ifrån. Jag har en annan klarhet men på ingalunda sätt rätt svar till allt som händer runtomkring oss.

För att runda av och beröra sakfrågan så kryper jag till korset och säger att visst, jag är inte direkt den mest öppna personen vad gäller privata saker.
Men om du hade samma rigida ståndpunkter, skulle inte du och förhållningssätt gentemot sådana saker?

Ah well, jag är gul, mår bra och vet att 2007 kommer bli ett fantastiskt år.
Samtidigt vet jag också att jag inte kan få det jag vill ha. Är inte det storhet nog så säg?
Och ja, jag kommer sluta med ett filmcitat, don't worry. Passande nog är det från en James Bond film, "Mannen med den gyllene pistolen .
Nick nack:
-Ah, Mr. Bond. So close, but yet so far away.

The scientist

Come up to meet ya, tell you I'm sorry. You don't know how lovely you are.

Ibland behöver inte ett intro/en inledning ha mer än så. Men så har den också en stor inlevelse och kärna i sig som om man kan hela fadirullan (har inte använt ordet förut, därför ser du det här nu )
Coldplay's låt "The Scientist" är en fantastisk låt som passar i många lägen.
Nog om dem och den dock.

Jag fick till mig ikväll att jag håller inne på hur min, som det heter, personliga status är. Visst har jag på en viss nivå förstått att jag kanske inte delger mina vänner allt som händer, men på något sätt har det alltid varit så jag varit.......på gott och ont.

På samma sätt ser jag på förtroendet man ger till en vän när man säger:
-Tro mig, du kan lita på mig.

Tyvärr har jag varit på fel ände av ett sådant förtroende. Även om det som var gjutet i blod inte sades till helt "fel" person, så var det ändå ett ord som var yppat i förtroende till första person, inte andra. Och just detta svek, även om min vän yppade det till sin respektive så kändes det fel eftersom det jag sagt var mellan honom och mig.
Vi är fortfarnde lika bra vänner, men jag kommer inte vara lika förtrolig längre.
Jag vet inte om det bara är jag, men om man ber någon hålla något personligt och icke vidarebefordra det som sagts till någon annan så är det de premisserna som gäller.
Det är antagligen därför jag är en så dålig skvallerkärring (intet ont om kvinnor, mer ett uttryck)
Det har börjat florerar rykten om varför vår VD har avgått och som vanligt är jag sist att veta något. Men varje gång jag fikar så är det någon som frågar om vad som hänt och så vidare. Jag är totalt ovetande och gillar det läget. Och om jag nu mot förmodan skulle få veta sanningen så gör det mig varken till eller från - jag tar hellre hand om mitt eget än att oroa mig om någon annans problem, dvs, inte ett som jag kan påverka.

Jag vet inte om min likgiltighet till detta härstammar ifrån något, men det jag vet är att jag skrivt noveller, små anekdoter och bara lösa tankar på papper sen jag var 15. Det är så jag funkar.
Där i härstmmar nog det jag berörde i börja av detta som har utvecklats till ett epos. Jag håller nog ganksa hårt om det som jag gillar och uppskattar. Och att då yppa något, även till en kär vän, blir då väldigt svårt.
Därför blir det för mig en prioriteringsfråga när jag är ute eftersom jag alltid kommer värna om mina vänners glädje och välbefinnande när jag är ute.
9 gånger av 10 så tar jag en Jäger och öl med en vän istället för att prata med en tjej i baren som jag inte känner.
Därför älskar jag också "Good will hunting" när Robin Williams karaktär berättar om att han ger upp biljetter till vad som för en svensk är likvärdigt till en biljett till Sverige-Brasilien i fotbolls-VM för att prata med en tjej i baren.

Så jag antar att det kommer ner till prioriteringar och vad man/du vill med livet. Snabb inflikning, "man" är lika dåligt som "ba" (se tidigare blogg)......JAG prioriterar.

Finns mer i källan, men för nu så lägger vi det på is och säger att jag vet en massa om många personer, men min själ är inte till salu.

-Sometimes it's never the sea. It's always moma, Roberto, that stupid actress........don't break my balls.
(Enzo Molinari, det stora blå)

1000 kr mer

Såg med glädje fram emot att få 1000 kr mer i plånboken i samband med regeringsskiftet.
Well, sen september 2006 har min hyra gått upp med ca 550 kr, A-kassa och fackförbund gick upp med över 100% från ca 180 till 420 kr och räntan har gått upp så jag betalar ca 200 kr mer i månaden.
Detta är de stora posterna, men en snabb överslagsräkning ger/tar alltså 1000 kr ifrån mig.

Allians för folket, eller hur var det?

Börjar fan undra om jag inte är lite konstig ändå

Jag tar alltid 2 ketchupbehållare och 6 pepparpåsar när jag äter hamburgare.

På en skala från 1-10 tycker jag min kropp är en 8.
Jag är mest nöjd med röven. (Om jag transplanterar röven till huvudet, skulle det förbättra mitt utseende då?)

Tjejer med keps och hästsvansen ut genom hålet bakpå kepsen höjer nästan alltid betyget minst 1 steg. (mörkblå eller vit keps)

Jag refererar till Söder som kniv-ön.

Topp 3 just nu:

1. Nationalteatern - "Kolla kolla"
2. Nas - "Let there be light"
3. Karatekid soundtrack - "You're the best around"

1. Izabella Scorupco
2. Stacy Keibler
3. Elisha Cutberth

1. Moscow mule med lite angostura bitter
2. Kall öl, helst Lapin Kulta
3. Jäger

Jag gillar folk som skrattar.

Jag gillar att få folk att skratta.

Jag avskyr bilar som inte respekterar väjningsplikt när jag cyklar.

Varför finns det inte bara en cancerfond? Varför finns det barn-, bröst-, hjärt- o lung-....osv cancerfonden?

Jag förstår inte varför man är intresserad av vad en kändis äter till lunch, köper sina skor eller vilken bil de kör.

Jag önskar att jag inte sa "ba" så ofta.

Ibland ser jag tillbaka på saker jag har gjort och undrar om jag skulle agerat annorlunda, men det är sällan jag ångrar något.

Jag tycker pippa är ett otroligt fult ord.

Jag önskar aldrig att jag är någon annan för det skulle innebära att jag inte är nöjd med mig själv.

Du kan fly från det mesta, men inte dig själv.

Man har så många problem som man tillåter sig själv att ha.

Flourtabletter, öl och kebabsås

Jag vaknar. Den där första sekunden a desorientering infinner sig innan jag inser att jag faktiskt är hemma. Munnen smakar nån blandning av flourtabletter, kvart i tre öl och kebabsås. Huvudet fylls sakteligen av minnesfragment som indikerar att det varit en blöt kväll eftersom en del statusfrågor varken kan bekräftas eller dementeras. Några SMS har inkommit. Fan, jag gjorde verkligen det där?

Det går en timme....två. Stor som man varit finns det ett paket Maryland och svartvinbärssaft i hemmet och de utgör två livbojar en dag som denna. Allt detta bygger mot en uppladdning inför den stundande cykelturen till jobbet för att ordna med lite småsaker.
På väg till jobbet avläggs även ett besök på favoritcafét och en lasagne plockas med.
Café Prego, Kungstensgatan 14, rekomenderas varmt.

Jobb, jada jada och vips är man hemma igen. Lasagnen sitter som en smeck. Fan, livet kanske inte är så dåligt ändå? SMS, lögner, sanningar och en del lösa planer formas. Tittar i frysen - hej Älgen. Tittar i kylen.......NY ÖL!

Sensmoral? "Påt igen ba" som min vän Tomas skulle uttryckt det. Det blev en fantastisk lördag med två vänner som inte ses lika frekvent som tidigare, men som det alltid är lika trevligt att träffa. Kvällen fortlöpte med dans, öl+averna och ett ovanligt McDonk besök. Avrundade det hela med att snacka med den galna mongolen ätandes strips med curry-dip......bra skit.

Hur söndagen var? That's another story.