Hip-hop del 2

Vad är det då som fascinerande och tilltalande med rap?

*Punchlines

"Läran om profetsorer har alltid sagt att jag har något fel i hjärnkontoret, för jag sticker ut från mängden som Viktoria hos manliga horor" (Pst-q)

"How you ain't gon' FUCK?! Bitch I'm me. I'm the GOD DAMN reason you in V.I.P." (Ludacris)

"It took your moma 9 months to make it, but it only took a nigger 30 minuits to take it" (Outkast)

"As a matter of fact I had your girlfriend in my house, and she had my egg-rolls and dumplins in her mouth" (Jin)

Mig veteligen finns det ingen annan genre som använder humor på samma sätt (ok, buskis à la Björn Rosenström) men här gäller det en hel genre. Leken med ord, rim och så kallade punchlines gör att det är lätt att hitta något man gillar.

"På min nästa platta tänker jag rappa. Till ljudet av min slappa kropp som rullar ner för en trappa." (Pst-q, igen)

*Annorlunda faktorn

På senare år har vi haft en mängd olika musikstilar som har utvecklats genom fusioner (rap+rock, techno+opera). Rap känns mer som att den började från scratch. Just med scratching och rap. Och i förhållande till tidigare musikinfluenser var den just det man vill ha som tonåring. Ny, spännande och farlig.
Ok att man växte upp i förorten, men kom igen, dom är ju svarta killar från ghettot med pistoler, rappar om bitches och hoes och att röka marijuana. Hur mycket farligare kan det bli??? Att busringa och göra solkatter var vår idé om att leva farligt.

Efter guldåret 94 finns det inte lika tydliga minnen, men några klassiker finns det självklart. Bara för att förtydliga, nej, jag har inte glömt Dr. Dre, Snoop, 2 Pac eller LL Cool J. Känns bara lite i överkant att name-droppa så jag tar de som i skrivande stund kommer upp.
Minns dock väldigt tydligt när jag köpte Outkasts andra album (ATLiens) hos "knarkarn" på Söder.
Det var öknamnet jag och Thomas hade gett den mest ägaren av den mest välsorterade second-hand skivbutiken på Söder. Självklart köptes skivan på rensla.....det var ju Outkast.
Susandes ner för Hornsgatan på hojen med CD (MP3 vaddå??) och boll i ryggsäcken kommer "2 dope boys and a Cadillac" igång och med solen i ansiktet var det en bra dag.

Egentligen borde man ha anat vad som komma skall med tanke på Wu-tang clans alla soloprojekt, men ibland så vill man att ljuset i tunneln just skall vara ett ljus och inte ett tåg.
Läs om hip-hopens undergång i del 3................