En sån dag

Den här sortens dag brukar kunna härledas till för lite sömn, för lite mat eller för mycket alkohol dagen innan.
Den är rätt tråkig, men rätt hälsosam vill jag ändå intala mig. Vilken sorts dag? Jo, den då man verkligen inte orkar med putslustigheter, diskussioner om vad som helst som står i klick och folk som skrattar åt sina egna dåliga skämt.

Problemet är då att dessa personer som irriterar mig söker upp mig som flugor till skit. (tolka analogin som ni vill)
Eller så är det så att jag registrerar dessa personer lättare när jag är på det humöret.

Två sidospår.
Igår när jag gick och handlade gled de automatiskta skjutdörrarna bara upp halvvägs så att en person större än mig inte kunde komma in. Då tänkte jag:
-Jaha, de vill svälta feta människor.
Sen skämdes jag direkt efter, eftersom man inte får tänka eller säga sånt. Dumma, dumma Martin.

Jag avslutar med att skjuta en helig ko - rosa bandet.

Damn, de som kom på denna marknadsföringsploj träffade verkligen en guldåder. Och jo, det är en ploj, på samma sätt som att fler människor ett tag kände igen en reklam-jingle över nationalsången.
För mig är det en självgod gest där du visar att du minsann bryr dig och bryr dig om kvinnor och deras problem, vilket är lite extra fint.
Jag förringar verkligen inte att man stöder cancerforskningen, det är ett bra ändamål, men det är just själva skyltandet med det som retar mig. Varför kan man inte bara ge pengar i det tysta och ge sig själv en dunk i ryggen som säger "bra jobbat"?