1-2 mot Nordirland???

Ok, först och främst, jag är inte så förtjust i fotboll. Basket och hockey kommer definitivt före. Men självklart finns det en plats för landslaget och deras matcher.
Eftersom jag har några amatöranalyser efter matchen och inte vill spamma Mackans kommentar-spalts så slänger vi ihop lite galla här.

Helt otippat börjar jag med att citera kommentatorerna. Efter att ha läst Max blogg har jag börjat lyssna lite nogrannare på kommentatorerna för att se om de verkligen är så dåliga som påstås. Så....
När startelvan presenteras och mittfältet läser Ljungberg-Andersson-Svensson-Alexandersson följer kommentaren:
-Ja, man börjar ju med det laget som man litar på. Det är ju gamla trotjänare som man vet vad man får ut utav som startar.
Sedan följer samma kommentator upp med meningen:
-Ja det är ju klart att Isaksson ska stå, Shaaban har ju inte gjort en tävlingsmatch sen i Oktober.

VA ÄNDA IN I HELVETE???
Svensson, Alexandersson och Andersson har väl gjort lika många minuter sen i oktober som Kim eller Chip gör på en vecka.
Lite kontinuitet tack. You say tomato I say potato?

Jag har inte fallit in i "avgå Lagerbäck" kören. Inte efter Trinidad & Tobago matchen (0-0 är inget bra resultat, men vi spelade bra fotboll. Att vi inte gjorde mål kan inte hänga på taktiken)
Men jag tycker att en viss flexibilitet krävs.
Ställer han inte frågan till sig själv:
-Ok, jag har en av världens bästa anfallare i laget, men denne underpresterar varje match, hur ändrar jag på det?

För att citera kommentatorerna igen:
-Alxandersson driver upp på högerkanten med sin känsliga högerfot.
*TJONG*
Bollen landar nånstans i sektion C4. (C4 är nånstans nära Nordsjön och inte Nordirländska målet)
Alexanderssons fot i matchen var lika känslig som Traci Lords röv. Fan vad tröstlöst det måste vara att vara anfallare och få såna bollar att jobba med. Inte direkt Inter-klass på vår höger mf.

Min poäng är att förbundskaptenen ibland blir lite för rigid i sitt tänkande. Jag tänker inte hymla med att jag inte gillar Anders Svensson. Hans bäst före datum har gått ut och det är dags för ett byte. Det känns som att någon måste vara långtidsskadad eller sluta för att någon annan ska få chansen. Eller att det inte finns några andra alternativ (se högerback)

Mitt klassiska exempel är refererat till basket. Tror det var säsongen 2001 då Antonio Daniels skulle ta över point-guard rollen från gamle trotjänaren Avery Jonson som lett laget till 2 titlar.
Men, från ingenstans blir han förvisad till bänken för att nån fransk rookie kommer in och tar rollen. (Detta var rätt anmärkningsvärt innan folk fått upp ögonen för honom eftersom han var rookie och DESSUTOM, fransman) Vem var det?
Tony Parker, nu en av ligans absolut bästa pointgurads som gjorde flest poäng i 3-sekundersområdet förra året. Alltså inte nån lång 2.10 cm jätte, utan en 186 cm "lång" guard.

Min poäng är att man ibland måste låta talang utvecklas även om utvecklingen sker i landslaget.
Det avspeglas ju rätt tydligt när folk lirar i Lyon, Inter och Roma. Inte Halmstad, Malmö eller IFK.

Jag röstar för att handbolls-gurkburk-Bengan blir förbundskapten. Tänk er själva, en svensk gurkburk som luckrar upp ett försvar - klockrent.

Jag är kluven till om Sverige går vidare eller inte. Vi brukar ju ha en plattmatch då och då men ändå lyckas vi kvala in till de stora mästerskapen. Men det är inga dåliga lag vi tampas med nu och både Lettland och Island som är ute ur leken är skräll lag och inga lätta 3 poäng.
Vi börjar med Danmark.

Serenity prayer

Lord, grant me the serenity to accept the things I can not change.
Courage to change the things I can.
And wisdom to know the difference.

Att hon har mage!

Självklart börjar jag med en obskyr referens till en figur i en gammal TV-serie - Babis Haral. Han var fys-tränare för gängen som skulle upp i rymden i Percy tårar. Han myntade uttrycket:
-Pleasure through pain.

Det är just det som jag har börjat utsätta mig för. Det är bara det att "the pleasure" inte kommer förrän träningen är över.
Jag pratar förstås om Core (bål-träning)
Inte nog med att man plågas till bristningsgränsen. När det är som jävligast och jobbigast och man håller på att gå av på mitten, då tittar man upp och ser instruktören som ser ut som att hon skulle kunna hålla den hela dagen. JÄVLA BÅTEN!
-Och för er som vill göra det lite jobbigar så kan ni lyfta armen och flytta benet och.........
(Låt mig vara. Jag dö i frid)

Sen när magen är helt ur spel får man gå över till ryggen, vilket är en lättnad eftersom det inte är lika tungt. Men här kommer då nästa aber - rörligheten.
Jag kan göra en dubbelcrossover följt av ett spinmove och en dubbelpumpad reverse lay-up, men när det kommer till en till synes enkel arm-ben rörelse ståendes på knä falerar hela byggen.
Det var ytterst nära att vurpa in i en liten späd sak på mattan brevid. If you die, I still make it.

Sen avslutas det med lite mer magplåga och min favoritdel av passet - strechen.
Men fan vad man mår bra efteråt. Stabiliteten i bålen känns verkligen och en välförtjänt burgare inmundigas på vägen hem.......ännu en torsdag.

Ropas viejas.....

.....gamla kläder. Nästan som pitt i panna. (han uttalar det pitt, so I'm sticking with pitt) Lite gott och blandat följer helt enkelt.

Första cykelturen 2007 igår. Susade ner för V-vägen på väg till basketen. Skön känsla, need for speed!!!

Några uttag från träningen:

(Telefon ringer, killen missar 12:e trean)
-Dålig koncentration?
-Ja, jag satte bara 11 i rad
-Vart är den procenten på match?
-Jag ligger på 90% hela tiden
-90% miss är inte en bra procent....bara så du vet.

(Efter att ha blivit blockad 3 ggr på kort tid. C är kortast och yngst i laget, guard)
-Hur många gånger har du blivit blockad, 5 gånger?
-Äh, inte mer än tre.
-Jo. Jag två, S en och C en och......
-Äh, fan inte C. Jag blir fan inte blockad av nån rumpnisse.

Trash-talk med glimten i ögot - gotta love it.

Har efter några besök på Café Prego på Kungstensgatan börjat lyssna på äldre fransk musik à la Edit Piaff och Yves Montand. Skön kvällslyssning efter en lång dag.

3:e träningsveckan och allt flyter på. Lättare stukning förra veckan, men back in action nu. Guds-veckor gäller!

Våren. Kul att se folk som är på. Nu ska det bara bli lite varmare så kan man snart ta några kalla vid Djurgårdskanalen. Minns fortfarande en fantastisk dag med Mackan vid Djurgårdsbron. Minns inte vad vi pratade om, men dagen, ölen och den bakade potatisen gjorde det till en minnesvärd dag.

Har en ny kollega vid namn Simon. Känner på mig att det kommer börja spöka snart.....Hellman är införstådd.
Go easy on the new guy......ha ha ha, yeah right.

Citat American dad:
-I'm gonna buy Dollywood, the Dolly Parton theme-park.
It's just like her. Looks like fun from far away, but is really scary up close.

Frid ut.

10 pyrra sten

Aaaaah, äntligen börjar det bli vår. Vodka dränkt mörk ångest byts ut mot rosévins sprittande glada ben. Det är nästan löjligt tydligt hur bara 10 minuters solsken med ett lager kläder avskalat får svensken att krypa ur sin puppa och veckla ut vingarna.

Ännu ett tecken är skolgårdarna där täckjackor och mössor nu är borta. Gick förbi en skola igår på väg till Sabbatsberg och fick då en grym flashback från mellanstadietiden. Där hade vi också ett par riktigt säkra tecken. Mini-jota, nigger och kula.

Mini-jota var fotboll på hockeymål med en tennisboll. En klassiker på Sjöängsskolan som antagligen uppkom eftersom mellanstadiehusen låg långt ifrån fotbollsplanen och skolgården med ett antal låga fönster inte tillätt fotboll med vanlig boll.

Nigger, ja det hette så och det har inget med rasism e.d att göra.....det hette bara så. 2-4 personer i en kvadrat uppdelad i fyra rutor där man försökte träffa motståndarens ruta med en boll, oftast tennisboll. Om motståndaren inte kunde returnera efter en studs förlorade denne.

Kula spelades i olika former. 1-1 där de kulor man spelade med var insatsen eller pyramider där en pyramid med 4-20 kulor byggdes också fick de övriga kast sina kulor mot pyramiden.
10 pyrra sten var ju den eviga klassikern. Minns att jag efter ett lyckosamt år hade så många kulor att jag knappt kunde bära dem.
En svunnen tid som man ändå ser tillbaka på med en viss nostalgi. Bara en sån sak som att det fanns Porsche-kulor säger väl allt??

En annan sak som gällde under den tiden var att vara bästis. Detta var ju något som var väldigt nyckfullt. Inte som nu för tiden när vi är rationella och vuxna människor.
-Om inte du vill spela fotboll idag så är vi inte bästisar längre.
I nuläget låter ju detta som en oerhört banal form av vänskap, men så var det när man var 10 år....plain and simple.

Det har nyligen börjat yppas ord som:
-Om inte du skriver i din blogg så kommer jag inte ha dig länkad från min.
-Varför har du inte min blogg länkad till din? Om inte du länkar den så tar jag bort dig ifrån min.

Jag har nog inga bästisar snart.........(Martin 10 år)

Ps. Att länka på den här sidan är ett jävla projekt. Jag har mina vänners bloggar som favoriter. Det räcker gott. Om nån har något sätt att lägga till länkar utan att gå in i templates, let me know. Ds.

Rödvin och ulltofflor

8 mars - säger dagen dig någonting?

Hade inte en aning om att det var internationella kvinnodagen, men det är det tydligen.
Vad jag förstår så är dagens syfte att lyfta fram diskrimineringar och andra orättvisor mot kvinnor. Am I right?
Inget snack, det är illa att lika löner inte gäller. Bröstcancer är hemskt och det är jordens avskum som våldtar tjejer.

MEN, vad hände då med mansdagen? Nej, jag skämtar inte alls. Några av följande siffror är lite höftade, men inte långt ifrån sanningen.
*85% av alla misshandelsfall begås mot män och den stiger i demografin 18-25 år och antalet fall är långt fler än antalet våldtäkter.
*Prostatacancer. Ungefär lika vanligt som bröstcancer - vart är det blå bandet?

My point. Det är inte såååå synd om kvinnor som det ges sken av. Vill man gräva djupare så borde det finnas internationella, -invandrardagen, -pensionärsdagen, -småbarnsfamiljedagen, -tjocka personerdagen.........ska jag fortsätta?

Det är därför dagen känns överflödig och mer manifesterar självömkan och bekräftar kvinnors underlägsenhet snarare än att belysa problemen.
Sen har vi den riktiga magvändaren som sitter sämre i min hals och maggrop en än shot absint - Feministiskt initiativ.
Att de fick så mycket publicitet är en skam för svensk massmedia. Hade de ens någon objektiv punkt på sitt program? Nog om dem, jag mår illa.

Tänker itne gå in på vardagshändelser där en mans och en kvinnas uttalanden leder till två helt olika svar tex att en kvinna bejakar sin sexualitet medans en man är en kåtbock. Vi lämnar det vid det exemplet. Tro mig - jag har fler.

Visserligen har min blogg startat många globala processer, men jag tror inte den biter på hardcore feministerna så dagen lär kvarstå. Ska testa med rödvin och ulltofflor nästa år.......självklart bag in box.

Livet i fyrfärgstryck

Jag var nyligen på en föreläsning om hur man läser av en person och dennes personlighet. Detta för att i sin tur bättre kunna kommunicera med denne och förbättra dialogen. Ok, scenario - Carl Bildt och Jonas Gardell är inlåsta i ett rum och ska fatta ett beslut, hur ser processen ut? Vi utgår ifrån att de agerar efter den persona som de visar utåt och inte nåt tråkigt rationellt svar att de om det kom till krita skulle agera rationellt och hitta ett svar.
Jag tror att det skulle bli en väldigt komplicerad dialog och i slutändan skulle vi inte få något beslut. De är för olika och det skulle nog sluta med att C.B kör över J.B och gör som han vill.

Ämnet är något som jag är intresserad av och efterdyningen blev att jag och Thomas som också var med på föreläsningen de närmaste 40 timmarna började klassa alla människor efter de 4 färgerna som definierade människor. Till och med ett uttryck kunde mötas av svaret:
Var inte det där liiiite gult det där svaret?
Är du intresserad kan jag dra det nån dag, men för nu så lämnar vi det därhän.

Poängen är att jag fortfarande gör samma sak och jag har försökt utvärdera för mig själv om det är på gott eller ont.
Det goda är att jag blivit bättre på att kommunicera med människor och kan föra en dialog med den jag pratar med och säga vad personen vill höra eller om du så vill styra dialogen dit jag vill. Det gäller t.ex om jag ska prata mycket eller lite. Om jag ska prata om mig själv eller ställa frågor till personen osv.
Det onda är att jag på förhand ibland dömer människor och undviker att prata med dem vilket ju inte direkt var poängen med utbildningen.
Frågan är också om jag förra helgen gjorde rätt då jag träffade en tjej som jag halvflirtat lite med för ett tag sen, men som rann ut i sanden. Det visade sig att hon nu blivit singel, men när jag nu såg henne med mina fyr-färgstryck ögon såg jag bara en person som inte alls passade ihop med mig trots att vi haft kul när vi setts, men att hennes grundpersonlighet liknar den som flera tjejer jag tidigare träffat haft och de förhållandena har inte varat särskillt länge.

Så jag vet inte om jag gör fel som drar slutsatser för tidigt, eller om jag blivit mer klarsynt. Det jag vet är dock att Ryssland är ute och Irland är inne......I alla fall på Gärdet.
Svimma lugnt.

Keep ya head up!

Det är inte medgång man ska döma en person, utan i motgång.
Och det är just i motgång som man behöver sina vänner.

Efter min numera klassiska 1.15 min match fick jag detta SMS från en kompis/lagkamrat
(Han)"Gör som 2pac"
(Jag) "Vad, fejka min egen död och bli rik?
(Han)"Keep ya head up"

För er som inte vet så är det en av hans tidigare låtare från albumet "Strictly 4 my N.I.G.G.A.Z" och en soft skön låt. Titeln gör ytterligare ord överflödiga.
Jag tror inte jag hade gått ut den kvällen om det inte hade varit för det SMS-et. Till slut blev det en lyckad kväll.

Nu i helgen hade jag ett liknande scenario. Hade innan en tillställning förvarnat om att jag kunde bli sen. Var inte på strålande humör, men inte nära helgen innan. Jag skickar då följande meddelande ca 15 innan vi skulle ses på lokal.
(Jag) Kom just hem. Ska duscha, sk*** och ta en stadig sen är jag på g.
(Vän) Kom igen, skärp dig. Öka!

Den som tror att detta gör någon mer motiverad att skynda sig utan att ens ta reda på anledningen till förseningen tror fel.
Det blev också därefter en ganska ljum tillställning för min del. Blev lite besviken på skickaren och vi bytte inte särskillt många ord under kvällen.

Så till nästa gång: Det kan vara värt att förlora slaget om man vinner kriget och högmod går före fall. Och kom ihåg, oavsett vad som häner - keep ya head up!