Hur mår du/är läget?

Visst är det en svår fråga?
Ingen mig veteligen brister ut och säger t.ex:
-Fan, jag är olyckligt kär, jag har inga pengar och jag bråkade med en god vän igår.

Varför inte det? Antagligen för att det anses svagt att visa sig sårbar och öppna sig. Sen är det självklart skillnad om det är din kollega som du enbart träffar på jobbet, eller en vän som frågar. Men ibland kan man väl ändå drista sig till att dra till med en:
-Ja, det är lite sådär.

Det här är nog frågan som man oftast ställer utan att egentligen vilja ha ett svar eller förvänta sig ett. Det är en följdfråga till "hej".
I grund och botten mår nog de flesta rätt bra. Det är bara den självdestuktiva genen som man har vilken gör att trots att du vunnit på lotto, har ett bra arbete, har ett bra förhållande, bra vänner och sitter i solen med svalkande dryck ÄNDÅ hittar något som är fel.

Ju förr man börjar acceptera att livet inte kommer vara helt perfekt och att det går att ha överseende med vissa saker och framför allt kan acceptera nyckeln till glädje:
Sluta oroa och irritera dig över saker som du inte kan påverka eller ändra!!!

Och om inget annat funkar, gå ut på stan med en vän och ta en pilser/valfri rusdryck.
-Drick för att fira något
-Drick för att sörja något
-Eller drick för att något ska hända

Din psykolog vid solnedgång - M!