Kalaspuffar

-Joooooo, men jag viiiiill ha kalaspuffar!!
-Nej, det blir inga har jag sagt.

Undermedvetet visste jag nog att det inte skulle bli några kalaspuffar, men ändå måste man ju försöka. Jag var väl 6-7 år och återigen var det den där j-a fullkorns-müslin som hamnade i filen med kli och annat nyttigt som ingen 7-åring i världen vill ha. I retrospekt borde jag nog tacka min mor för att hon inte köpte de där puffarna och idag när jag faktiskt kan köpa kalaspuffar, så köper jag ändå müsli.

Nu var det i och för sig inte mina matvanor vi skulle gå in på, utan snarare företeelsen att man har ett begär och vill ha något som man inte kan få. Hur många killar sitter inte och onanerar (metaforiskt) över en Ferarri i en tidning? Hur många tjejer gör inte detsamma i en exklusiv heminredningstidning? Ok, schablonbilder på manligt/kvinnligt, men vi spar den diskussionen till en annan dag.
Vad är det då som får oss att begära det ouppnåliga?

Drömmen. Att OM jag vinner på lotto, eller OM jag får det där sista kortet i poker, det som räddar min hand så jag vinner, DÅ går allt i lås.
Tyvärr blir vi mer cerebrala med tiden och inser att drömmar kanske borde stanna vid drömmar, men trots allt så hindrar det oss inte från att ändå vilja ha det vi inte kan få. Drömmen finns kvar trots insikten att det är lika stor chans som att bli träffad av blixten.
Och trots allt, visst somnar du lite bättre om du har det du vill ha på näthinnan med tanken: Imorgon - då kanske det händer.
Vi rundar av med 2007 års bästa citat:
-Vi ligger alla i rännstenen, men vissa av oss tittar upp mot stjärnorna. (Oscar Wilde)

Vad jag vill ha? Well, det är inte kalaspuffar längre.........