Jag lovar att bli en sundare och bättre människa......

Min absolut sämsta egenskap (förutom att jag är överironisk, neurotisk, överanalyserande, spydig och för konservativ då förstås) är att jag är en riktig procrastinator. Procrastinate är ett roligare och bättre ord än "skjuta upp" men det är just det jag gör.

Exempel ett: Det har legat en plastpåse brevid soffan i ca 3 dagar nu (tog upp den för nån timme sen) Jag har sett den och gått förbi. Varför inte bara plocka upp den på en gång?
Svaret är att det inte bekommer mig. So what?

Exempel två: Jag köpte våtrumssilikon för nån vecka sen för att fylla en öppning i badrummet, men gjorde det först idag - varför?
Svaret......hmmm, det har fallit i glömska lite grand.

Det här ska bli hösten då jag ändrar på detta. Jag ska bli bättre på något och det här ska jag lyckas med........hoppas jag (akta trädtopparna ^^)
(vad sa vi Max - ironi i text.)
Detta är också den stora skillnaden mellan mig och min far. Jag har hans pedantiska anda, men bara i vissa aspekter som tex sortering av CD-skivor eller skovård. Men när jag är där så skärper jag mig alltid lite.
Fan, får väl sätta upp en bild på farsan på kylen så något blir gjort här hemma.