You can't beat the feeling Glenn Killing!

Svetten lackar, du är andfådd och överallt möts du av bländande ljus och blixtar......du har just vunnit OS-GULD i hockey!
Eftersom det just är en känsla tror jag ingen riktigt kan beskriva det. Den överlägset bästa beskrivningen (Björn Lind efter skid-spriten):
-Som att få ligga med en tjej för första gången.
Den ärligaste beskrivningen som ger ett hum. Ändå tror jag att känslan på arenan var likvärdig den som utspelade sig på Gjutargatan.
Först en total eufori med totalt ohämmad glädje som efter ca 5-10 min (har dålig tidsuppfattning här) följs av ett energivakum där man bara lutar sig tillbaka och insuper ögonblicket......glädjen.

Varför känner jag då sån glädje för detta guld och inte något av skidgulden? Dels känns det som återupprättelse efter 2 debacel i tidigare OS. Dels är jag mycket mer partisk för vinster i lagsport till skillnad från individuell sport.
Sen tycker jag att hockey är den absolut roligaste sporten att titta på på TV. Punkt.

Så, hatten av till alla spelare och ledare i Tre Kronor som bringat detta guld till vårat stolta land. Jag hoppas alla som läser det här känner samma stolthet som jag gör.

Jag vidhåller också min claim. Alexander Steen - vår näste riktigt store spelare. (Förutom Z, Lundqvist och Sedinarna)