Medvind

Det började som en liten idé. Varför inte pröva det? Ja visst ska jag göra det.
Men så kom "efter-jobbet-koman". Äh, jag orkar inte. Men så tog de hutlöst mycket för en liten, liten burk och det var den berömda droppen. Sagt och gjort. Yoghurt, gurka och vitlök inhandlades. Potatisen åkte i kastrullen, laxen i stekpannan och 30 min senare hade vi en stekt lax med potatis och HEMMAGJORD (nej, jag bor inte korvkiosken) tsatsiki.
Ok att den blev lite tung i vitlökssmaken, men det är bra för själen.........eller nåt.

På detta följdes en stunds kontemplation och vila följt av en glad promenad. För första gången på ca 2 månader var det dags att testa bössan. Visserligen skulle jag bara stå vid sidan och trixa lite.....men ändå. Atmosfären, snacket och framför allt KÄNSLAN av att få studsa lite boll igen. UNDERBART!

På vägen ifrån träningen kom jag på mig själv med ett skevt leende på läpparna och känslan av att bara glida fram. Musiken stämde perfekt utan att jag valt den och bussen kunde inte varit bättre tajmad.....didn't even have to break stride. Och några få steg innan jag klev på så kommer Albin Gromers undersköna låt "allting ordnar sig" på. Sedan slår jag mig ned och får jag ett par riktigt sjyssta spiror att vila ögonen på. Slump? Jag vet inte.
Men det jag vet är att på vägen hem verkade de som gått av bussen på väg åt samma håll som mig, just vara PÅ VÄG någonstans. Deras steg var så medvetna och krampaktiga på något sätt medans jag lika gärna skulle kunna haft en så där platt rulltrappa som finns på alla flygplatser under mina fötter.
Jag var helt enkelt grymt nöjd med mig själv. Men snälla du, ta inte fram jantelagen nu utan gör istället samma sak, gör dig själv glad. Unna dig något. Uträtta något.

Fan, man har det inte så jäkla dåligt ändå.........