söndag, november 18, 2007

Ålderskris

Det är märkligt det där med åldersfixering. Du ska ha en kris vart tionde år, agera din ålder och endast fraternisera med de som är i samma ålder som dig själv.
Men det är väldigt sällan åldern i passet reflekterar din verkliga ålder.
Och det ironiska är att det oftast är andra människor som sätter dessa begränsningar.
-Nej, vi kan inte anställa x, han är för ung.
-Men en kvinna i din ålder kan väl inte göra sånt?

Jantelagen börjar spöka igen. Kan/vågar inte jag göra det ska ingen annan göra det heller för att få mig och må dåligt.
Jag har efter gymnasiet oftast haft vänner som är yngre. En del beror på basketen. Där slås alla coacher ihop i en grupp och då blev det så att jag var äldre, men absolut inte äldst.
Men för mig är det av ringa betydelse. Vem du är, vad du står för och hur du för dig är oerhört mycket viktigare attribut. Och vad gäller förhållanden har jag en klar bild. Jag fick nämligen min värdegrund verifierad under sommaren då jag träffade en madam och ålder kom aldrig på tal. Efter ett flyktigt förhållande (finns det några andra?) visade det sig sen att hon var rätt ung, men absolut inte agerade eller betedde sig "som man ska i den åldern".
Så varför ska då åldern spela roll? Vem sätter gränsen för hur stor skillnad det ska vara i ålder mellan två personer? (förutsatt att båda är myndiga dvs. Vi ska inte gå in på barnporr och lärare som har förhållanden med sina 12-årig elever, det är bara så fel.)

Jo, det är människor som ska föra över sin åsikt på andra. Vem är det som säger att DIN åsikt är den rätta? Självklart kan du yppa den, men gillar du det inte sen är det bara vända dig åt ett annat håll. Och jo, man kan ha otroligt mycket gemensamt även om ålder skiljer.
Sen har vi den klassiska:
-Åh, gud vad barnslig du är.

Tack säger jag då. Den dan jag tappar barnasinnet och humorn i mitt liv lär jag nog dingla ifrån galjen. Det är ett utlopp och en ventil där du släpper din seriösa vardag, om än bara för ett litet tag så är det extremt nödvändigt.
Igen, hämmandet. Jantelagen. Om jag inte kan/vågar göra sånt som är barnsligt ska ingen anna göra det. Är nog lite inne och nosar på det som skrevs i tidigare blog om att ha en fasad och ta sig själv på för stort allvar.
Slappna av, andas ut och njut av livet och dina vänner....oavsett ålder. De är dina vänner och på en lång nog tidsskala är din överlevnadsfaktor noll. Vill du då spendera livet sur, tvär och hämmad?
Ja? Ok, det är ditt val. Jag tänker springa runt Stureplan i kallingarna, spela bilspel och träffa mina vänner.

Enjoy life!

1 Comments:

At 5:12 em, Anonymous Anonym said...

Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

 

Skicka en kommentar

<< Home