Tävlingsmänniskan

Fan, ibland är det ett gissel att ha det draget att alltid vilja vinna. Jag önskar ibland att jag var mer grön och brydde mig mer om laget än om jaget. Visst, att vinna kommer alltid först, men sen finns ju det förmildrande omständigheterna som idag när jag får spela minimalt med tid utan någon egentlig anledning. Mitt bidrag till matchen var att fylla på vatten och klappa händer. Vissa kanske tycker att det är dålig lagmoral att gå mitt i matchen......vi lämnar den diskussionen därhän för nu. Jag tyckte jag gjorde rätt.

Det som dock är det riktiga smolket i bägaren är att det smittar av sig och livet utanför sporten blev påverkat. Som idag. Jag tvekade........och som alla vet - tvekan dödar. Som en kär vän sa:
-Det går i vågor
Visst, men en förlust är en förlust, hur man än ser på det. Och det som verkligen är saltet i såret är att det påminde om en ännu större förlust. En där jag inte hade stenarna att satsa på seger utan lirade/lirar det säkert.
-Trots mina fel och brister har jag alltid mer lim än Karlssons klister.

Well, Karlsson får nog börja se sig om efter jobb snart.
Match imorgon......hoppas på att få spela över 2 min......^^