Lite hyfs, tack!

Vi svenskar vill gärna tro att vi är så hyfsade och artiga. Men om sanningen ska fram så är vi bufflar som knappt säger förlåt när vi går in i folk. Det jag tänker på är tunnelbanehyfs.
Självklart föranleds dessa ord av min visit i London i helgen. Där ber folk alltid om ursäkt vid minsta beröring. Ett exempel är killen som med sin sko snuddar vid mitt byxben (med betoning på snuddar) och direkt ber om ursäkt. I morse stötte en äldre man till mitt ben med sin väska, men bemödade sig inte ens med en blick.

En anledning kan i och för sig vara att britterna fått till sig skräckscenarion då och då, tex. som min vän som varje gång ämnet tas upp återberättar en historia om en äldre herre som blev knivhuggen pga. att han bad några killar sänka musiken de spelade på bussen.

Vi kanske skulle behöva den rädlsan för att få tillbaka artigheten, även om det är en av rädsla.