Politik

Hade eftersändningen av demokraternas konvent på SVT som brunch underhållning idag. Även fast jag vet att det som sägs vid alla tal är lika regiserat som vilken film eller TV-serie som helst, blev jag ändå medryckt av Bill Clintons tal.
Han hade både charm och pondus i det han sade och som den socialist/kommunist....whatever, person som tror på att den breda massan skall främjas istället för toppen, var det ingen hard sell.
Det jag däremot inte hade tänkt på men som togs upp var att under republikanernas styre har förutsättningarna för gemeneman försämrats, dollarn har sjunkit som Titanic och jag tror inte USA haft så här dålig internationellt rykte sedan Iran-Contra.
Sverige har under denna högkonjunktur blomstrat medans USA fallit - hur kommer det sig?
Varför borgarna har gått bra den senaste tiden? Well, som den novis jag är kan jag bara kreditera det till högkonjunturen och att deras politik stimulerar handeln, vilket i en högkonjunktur är att segla i medvind.

Men åter till det stundande valet i amerika. En sak jag inte gillar med hela kandidaturen är att det om och om igen talas om hur historisk Obama skulle bli om han blev vald för att han är svart. Detta ger återigen en bild av att vi särskiljer människor på grund av hudfärg. Men eftersom det sägs i en positiv bemärkelse är det ingen som reagerar, vilket för mig är ett oerhört hyckleri. Ska vi vara så färgblinda som vår samtid vill av oss ska det vara både i med- och i motgång.
Tyvärr har också Obama använt the race-race card när han pratade om hur republikanerna försökt smutskasta honom och han avslutar med:
-Oh, and did I mention that I'm black.
(här är klippet)

Ändå är Obama ett klart bättre val än McCain. Republikanernas utrikes- och miljöpolitik är uppåt väggarna. Det proklamerade "kriget mot terrorn" är det mest motsägelsefulla jag sett på länge och en skenmanöver utan dess like. Först var det kriget mot tyskarna, sen kommunisterna, sen facisterna och nu terroristerna. Det är ett klassiskt utspel där USA's regering behöver en fiende för att ha folkets stöd i de krig och operationer som förs utomlands.
Vi får se om gravstenarna i mellan-västern (hjärtat av USA) väcker folket ur sin dvala och närmast fanatiska nationalism eller om de fortsätter ånga på i villfarelsen att de är nummer ett.