onsdag, augusti 20, 2008

Ett skämt

En blondin står på ena sidan av en flod och ropar till en annan på andra sidan:
-Hur kommer jag över till andra sidan?
Blondinen tvekar, tittar åt höger, tittar åt vänster och säger:
-Men, du är ju på andra sidan.

Ett harmlöst skämt, eller hur? Men byt ut blondin mot bög/neger/feminist och du har något helt annat.
Vissa saker får man inte skämta om. Det är inte politiskt korrekt.
Det är en låda med skämt som växer exponensiellt. Snart kan man inte säga halv sju innan en urmakare tar illa upp. Vart går gränsen? Personligen tycker jag vi passerat gränsen för överkänslighet någonstans vid 1984.

Det senaste på media himmlen som hamnat i lådan är en bild av spanska basketlandslaget som med fingrarna gör sina ögon smalare i samband med OS. Personer med asiatiskt påbrå i hela västvärlden skriker ut sin förtvivlan hur idoler som dessa kan föregå med sådant dåligt exempel?
Men vad är det dåliga exemplet? Att de gör en grimas för att likna asiater? Hur kan det vara nedvärderande?
Ingenstans på bilden eller i samband med den står det något nedvärderande om asiater.
Allt handlar om en tolkning av bilden som rasistisk.

Det som kommer bita oss i röven i slutändan i den debatten är inte ultra nationalister. Det är människor som hela tiden försöker hitta skillander mellan människor på det sättet och tolkar allt som rasistiskt vilket också på en latent plan bifaller tanken att människor är olika och olika värda.

När det kinesiska basketlandslaget tillfrågades i ärendet ryckte de mest på axlarna och sa att de (laget och landet) inte var så lättstötta när det gällde sådant.
Dvs, dem som borde ta mest illa upp brydde sig inte särskilt mycket.

Skrattet är en ofrivillig reaktion - lämna det där.
Eller ska vi lämna in en motion till regeringen att blondin skämt skall börja tolkas som hets mot rasgrupp?
Det gäller bara att inte vara en för stor minoritet.