Det hänger på coachen

Det mest frustrerande som idrottare tror jag är att ha en tro på sig själv och sin talang, men aldrig riktigt få visa den. Du tränar dagarna i ändå, jämför dig med de andra spelarna och förstår inte varför de får spela medans du sitter på bänken. Det är upp till coachen att bestämma vilka som spelar och vilka som är inhoppare, men ibland är det svårt att acceptera det faktumet.
Vet inte om ordet ilska beskriver det bäst, men att se de andra, som man själv inte ens tycker förtjänar att spela, bara glida in på räkmacka, dra på sig matchtröjan och sen bara köra igång.

Visst, det blir ju några inhopp här och där, men det blir ju inte så mycket speltid. Oftast blir det bara 1 eller 2 matcher. Ibland vill man bara gå fram till coachen och säga:
-Vad gör jag fel? Hur ska jag få dig att förstå hur bra jag egentligen är?

Men det blir lite motsägelsefullt eftersom en anspänning skapas och snarare får omvänd effekt och blir negativt.
Många coacher har oftast en favoritspelare och där är det samma sak. Hur kan den spelare vara bättre än mig? Men det är väl något som inte syns på ytan, utan endast kommer fram i omklädningsrummet.
Så hur löser man det för att få börja spela för en trevlig coach som ser din fulla potensial? Tja, det är bara att visa upp sig för så många coacher som möjligt och till slut hitta en som ser saken på samma sätt.
Tyvärr var det ett tag sen det hände sist, men men, tålamod är en dygd........

2006 - lösningarnas år.

Vår och torka

Ja visst är det skönt med våren. Den efterlängtade våren. Lika mycket som man suktar efter svalkande dryck efter en hård tennismatch i Allicante suktar man efter att få skala av åtminstonde ett lager av den klädsel som förvandlar Svensson till ett vandrande kålhuvud.

I år var det så pass att första dagen då kombinationen barmark och sol uppenbarade sig satt kreti och pleti på uteserveringen, insvept i en filt, med jacka på och smuttade på en kall öl.

Men det har också inneburit en viss torka. Jag börjar på allvar tro på att en god poet, skribent...whatever. Person som skriver några rader behöver alkohol för att den kreativa sidan inom honom/henne (det är 2000-talet, politiskt korrekt var ordet) ska få fart.

Nu har ju pennen börjat glöda igen och allt är som det ska. Jag krediterar ljuv skummande dryck och allt annat som gör en 2000-talets Arne Anka.....förutom den fattigdom han fick uthärda.

Släpp hämningarna loss det är vår!!!!!!

Kvinnor förstår inte män!

Nej, du läste rätt. Det ska inte stå "män förstår inte kvinnor". Titeln talar sin tydliga sanning.

I 9 fall av 10 är det män som ska lyssna på kvinnors tjat om diverse oftast TOTALT ovidkommande ämnen. Ok, stundtals kan det var lätt intressant, men oftast handlar det om:
-Hörde du att Jessica fick en päroncider iställer för äppelcider i lördags?
-Vad tycker du om nya Hennes reklamen? Ser inte hon tjock/retucherad/smal/slampig/annat adjektiv ut?
-Ser jag tjock ut i de här kläderna?

Ett axplock av de som kan klassas som nära intressant. Hade jag fortsatt hade det varit downhill....FAST!

Men säg nu att vi bestämmer oss för att inviga en tjej i våran värld av relevanta problem - vad händer?
6 gånger av 10 ändras fokus från vårt problem till deras
3 gånger av 10 förstår inte kvinnan i fråga vad som är kärnan i problemet
1 gång av 10 blir svaret något som endast kan tolkas av en kvinna.

För att följa Anders Carlbergs initiativ från 80- och 90-talet så ska jag försöka bygga broar.

Regel 1 (den gyllene): Om vi frågar något vill vi INTE ha ett flervalssvar som skapar fler frågor.

Regel 2: Teoretiska svar. I teorin skulle jag kunna ha en villa i Monaco med yacht och.....jada jada jada. Vi vill ha PRAKTISKA förslag. Något som kan appliceras inom en snar framtid.

Regel 3: Om svaret är längre än 1 minut och börjar innehålla referenser till Hänt i veckan, skvaller om Brittney Spears eller matlagningstips - don't bother.

Regel 4: Ja och nej ÄR dugliga svar på de flesta frågor.

Sedan har vi nästa punkt - tolkningar. Om jag frågar en tjej om hon kan hämta ett glas vatten så betyder det INTE att jag försöker förstärka könsrollerna mellan män och kvinnor. Jag är törstig men upptagen/väldigt trött/annat och skulle uppskatta ett glas vatten.
Däremot, om rollerna är ombytta i scenariot och en tjej säger:
-Det är varmare idag än igår.
Antalet killar i världen som förstår att ett glas vatten ska hämtas är......få, mycket få.
Subtila hints funkar inte.
Starka hints funkar inte.
Övertydliga hints funkar.
SÄG DET BARA!!!!!!

Men kanske är det just denna obalans som faktiskt skapar balans, hur konstigt det än låter. Mot bättre vetande så ger jag fortfarande tjejer the benefit of the doubt, men det kontot ligger väldigt lågt just nu.
Förresten, kan jag få ett glas vatten?

Snö faller........men inte jag.

Ibland får man infall. Vissa bra, vissa dåliga. Vad som föranleder dem varierar, men det viktigaste är att man följer dem. Live and learn.

Det senaste brukar iofs hända lite då och då och vad som föranledde det den här gången är en lång historia med kort tråkigt slut.
Vad är det: Vitt.

Japp, det är dags att avstå från ljuv skummande dryck, svalkande mai tais och ljuva drycker som serveras i kupa. Som vanligt kommer glåporden som gränsar till hån, "du klarar det aldrig", "VARFÖR?"?
Ja varför? 2 söndagar i rad har jag gått upp före 12, jag har varit och tränat och gjort oändligt mycket mer än klassiska "bakis, cola, pizza".
Och när jag väl bestämt något sådant här ska det krävas något väldigt, VÄLDIGT speciellt för att jag ska ändra mig.

Så det finns monetära fördelar och fysiska fördelar, vad är då nackdelarna?
Det är jäääääääävligt gott med en kall öl ibland. Speciellt i sällskap med glada vänner. Det är därför jag gör det här nu. För i sommar när grillen åker fram vid ett vattenbryn......LOOK OUT!

Släpp hämningarna loss det är vår. Go with the flow!