Kul på tunnelbanan

Det är allt som oftast samma personer som åker tunnelbana. Jag menar med detta inte att jag blir förföljd, eller att jag för den delen förföljer någon.
Vad jag menar är att ansiktsuttrycken är demsamma. Det är en övervägande majoritet vars ansikte indikerar att de antingen fått ett dödsbud eller att 7 svåra år hägrar.
Jag vill inte på något sätt ta ifrån människor rätten att vara sorgsna eller nedstämda, absolut inte.
Det jag däremot vill ta ifrån många är denna bistra uppsyn och ge dem lite glädje. Jag kan inte tänka mig att det är SÅ illa och varje gång jag ser någon som har denna uppsyn tänker jag:
-Vad skönt att jag inte sitter här på tåget och ser ut så där, hur skulle jag må då?

Det skall tillstås att det sker en viss förbättring på humöret på eftermiddagen då det kan antas att merparten av resenärerna är på väg hem och morgontröttheten har suddats ut.
Så nästa gång du tar tuben, kika på grannen och se hur det står till. Bjud på ett leende när du ber att få passera, det kostar inget.
Enjoy life, there's no replay button.